screenager

kent. kentkentkentkentkent!
Biljetter i sista minuten. Och inte alltför lång kötid, tack vare Lotta, Jessie och Kentdavid.


Bra konsert. Mycket bra konsert.
Vad som var konstigt var att jag började på femte raden. Utan att knö, bara genom att försöka stå på benen, hamnade jag på andra raden lagom till att Familjen hade spelat klart. Nice!
Detta inlägg tänkte jag inte ägna åt att beskriva hur underbara Kent är, utan åt hur mycket jag (ibland) hatar andra människor.

Jag är den första att erkänna att jag inte är särskilt schyst när jag är på konsert. Jag har inget emot att mosa folk. MEN! Jag kör själv och jag kör med schysta metoder!
Exempel från gårdagen.
Kommer en brud bakifrån-högerifrån. Hoppar som fan, sträcker upp sina gäddhängiga armar och slår mig i ansiktet. Hm. Hamnar bredvid mig. Försöker ständigt (i alla fall under 3-4 låtar) att tränga sig före mig. Sorry, I know the game. Hon försökte tränga sig före med axeln, jag körde armen framför henne för att hindra detta. Vad händer?
"Buuuhu, du kväver mig!"
Åååå.... Subba. Vad som också var störande var att de framför mig (alltså de längst fram) klagade på henne för att hon i princip stod och slog dem i ryggen. Följden var att en funktionär sa till MIG att ta det lugnt. Wtf!?

"Wey, nu är vi snart vid staketet!" hörde jag några subbor bakom mig påstå. Om de skulle lyckas fullfölja sin plan skulle de alltså behöva ta sig förbi mig. Icke sa Nicke, eller om det var jag som sa det. De gjorde först sitt bästa för att ta sig förbi på högersidan, men jag lyckades hindra dem. Dessutom lite lättare när det är tjejer i ens egen ålder istället för lagom påverkade 1.90-anabola-killar, eller liknande.
Sedan hörde jag de säga "äh, vi provar på andra sidan" så förökte de samma sak på vänstra sidan av mig. Hahaha. De klagade dessutom en del:
"Fan, vad långa de är där framme. Jag ser fan ingenting!"
Suckers...
Det värsta var i alla fall när det kom en arm mellan mig och randomtjej jag stod bredvid. Armen ville få tag i staketet och dra sig fram. No way tänker Maja och råkar klämma denna arm mellan mig själv och randomtjejen. Armen blev arg och jag fick en armbåge rätt i ryggen. SUBBAAAAAAAA. Om det hade varit ett annat tillfälle hade jag kört armbågen (min armbåge alltså) i magen på människan men jag tänkte föregå med gott exempel (jag är så duktig).

Så blev det ett extrembråk också mellan subborna bakom mig och några lagom påverkade 30+:are. Roande, men hör inte alls hemma på konsert. Idioter!


Efter konserten kom vi nästan med en buss, men busschaufförshoran öppnade inte dörren när vi kom fram. Visst, bussen var ganska proppfull men vad fan?
Gick till donken. MAAAAT. Gott.
À bientôt.