screenager

Skövde är en lustig stad

Jag steg av bussen @ Resecentrum about 17.17.
Direkt när jag gick genom dörrarna mot själva väntsalen och Pressbyrån och det så stötte jag som vanligt på en hög människor med det numera klassiska "I'm too emo for myself"-syndromet. Jag sprang snabbt mellan dem utan att höra ett ord av deras säkert extremt intressanta samtal (musik i öronen) och höll nästan direkt på att krocka med en person av obestämbart kön som bar en Tokio Hotel-tröja. Jag lyckades hålla mig för skratt.
Nästa anhalt för min del var en bänk där jag satte mig, sofistikerad som jag är, och läste Metro. Blev något störd av några som skrattade och skrek två bänkar till höger om mig.
Vad tror ni det var för några personer?
Precis.
Tre blonderade småtjocka tjejer (läs: fjortisar)
Vad tror ni de gör?
Självklart.
Sitter och tar kort på sig själva. Tittar på korten. Skrattar åt sina fula miner eller skriker åt sina tjocka ansikten. Funderar vilka de ska lägga ut på bilddagboken eller lunarstorm eller liknande fjortissajt.
(Självinsikt, Maja, självinsikt...
Okej, jag har också varit 14. Och jag hänger på bilddagboken. Och här råkar 50% av bilderna jag laddar upp vara på mig själv. Skjut mig.)


Om någon av någon anledning skulle undra vad jag gjorde i Skövde så var jag på projektarbeteskonsert, Ewe-gullet och Carro Hult sjöng om olycklig kärlek och det var fruktansvärt gulligt.