Fast jag blundar kan jag inte sluta se
Mercredi, le 28 janvier 2009
Bonjour tout le monde.
Je viens d’être rentrer chez moi et quand je suis finie d’écrire ce blogginlägg-ci je vais déjeuner et ça me plaît… Et je m’ennuie d’avoir des difficultées d’écrire ça en français, mais ça va. Hier je suis sortie avec Emeli et ses nouveaux amis. Les miennes sont meilleurs…
Det var till dig, Sandra.
Jag håller med Tora om att ”Jag är en vampyr” är Sandra-låten med stort S. Eller stort L. Jag lyssnade på den imorse på väg till skolan och plötsligt var jag i Erik och Amandas lägenhet vid en dator som blivit trött på att spy upp Backstreet Boys-musik, en Youtube-sökning senare och Markus Krunegård i högtalarna och framför allt en (över)förfriskad Sandra som hoppar upp och ner och sjunger/skriker med i vartenda ord.
Jag älskar såna låtar.
Som man verkligen har minnen av.
Lunch snart, alltså. Jag gillar att laga mat, tro det eller ej. Och jag går aldrig efter recepten utan har dem bara som inspiration. Jag är förvånad, men jag kanske är lite mer lik min mor än jag trodde. Det är nog Emeli också. :)
24 dagar har jag varit här nu och hittills har jag bara fått mersmak.
På Frankrike, visst, men också på att åka till fler ställen och lära mig hurmångaspråksomhelst, typ… Allt jag behöver är tid och pengar. Jag trodde jag inte var en särskilt ambitiös person men när jag väl tänker efter har jag en fruktansvärd massa mål jag vill nå upp till. Självförverkligande, eller vad det nu var det hette den där gången jag läste Psykologi A. Hehe.
Ja. Det där med mersmak. Vi såg precis filmen ”L’auberge Éspagnole” och jag tror det var därför jag fick storryck just nu. Vet, snarare. Shit. Jag tryckte precis på ”Q” när jag menade ”A”. OCH IGEN! Frankrikeskadad…
A bientôt
Bonjour tout le monde.
Je viens d’être rentrer chez moi et quand je suis finie d’écrire ce blogginlägg-ci je vais déjeuner et ça me plaît… Et je m’ennuie d’avoir des difficultées d’écrire ça en français, mais ça va. Hier je suis sortie avec Emeli et ses nouveaux amis. Les miennes sont meilleurs…
Det var till dig, Sandra.
Jag håller med Tora om att ”Jag är en vampyr” är Sandra-låten med stort S. Eller stort L. Jag lyssnade på den imorse på väg till skolan och plötsligt var jag i Erik och Amandas lägenhet vid en dator som blivit trött på att spy upp Backstreet Boys-musik, en Youtube-sökning senare och Markus Krunegård i högtalarna och framför allt en (över)förfriskad Sandra som hoppar upp och ner och sjunger/skriker med i vartenda ord.
Jag älskar såna låtar.
Som man verkligen har minnen av.
Lunch snart, alltså. Jag gillar att laga mat, tro det eller ej. Och jag går aldrig efter recepten utan har dem bara som inspiration. Jag är förvånad, men jag kanske är lite mer lik min mor än jag trodde. Det är nog Emeli också. :)
24 dagar har jag varit här nu och hittills har jag bara fått mersmak.
På Frankrike, visst, men också på att åka till fler ställen och lära mig hurmångaspråksomhelst, typ… Allt jag behöver är tid och pengar. Jag trodde jag inte var en särskilt ambitiös person men när jag väl tänker efter har jag en fruktansvärd massa mål jag vill nå upp till. Självförverkligande, eller vad det nu var det hette den där gången jag läste Psykologi A. Hehe.
Ja. Det där med mersmak. Vi såg precis filmen ”L’auberge Éspagnole” och jag tror det var därför jag fick storryck just nu. Vet, snarare. Shit. Jag tryckte precis på ”Q” när jag menade ”A”. OCH IGEN! Frankrikeskadad…
A bientôt
coucou
Jag och Rebecka gjorde kladdkaka igår.
And I know that what we had would not be called love by the ones who know
Varsågod, ett bara lite försenat inlägg.
Det är jobbigt när Heroes krånglar… Då får man ligga kvar och skriva lite i väntan på att klockan blir lite mer så jag ska käka en kvarts baguette och sedan kila iväg till dagens bildlektion.
Expressions plastiques.
Jag hoppas att dagens lektion blir lite mer lyckad än förra veckans som var förfärligt tråkig.
Inte helt chill att stå vid staffliet heller, jag har då alltid suttit…
I alla fall
Onsdagskonstlektionerna är desto trevligare. Med en riktig fransos som lärare, han bor i sin atelje. Och så står han bakom en när man ritar lite och så tittar man bakåt och så får man allt som oftast ett ”pas mal”. Nästan synd att vi inte har några betyg för jag har redan superfjäsk för honom hahaha. Big surprise… Men kul är det. Och målade med riktig olja första gången igår! Med lösningsmedel och grejer. Svårare än akryl, yes. Kul, ja. Givande, oui. 2,5 timmar flyger iväg och sedan fryser man i 12 minuter tills man är hemma.
Jag har gett upp mitt anti-godis-och-kakor-ande. Förra veckan köpte jag chocolat aux noisettes entiers (mmm…) och i tisdags blev det ett pain au chocolat. Merde vad gott… Och idag köpte jag honung och mitt nya godis är baguette med honung. Borde väl ha en flashig ost till också, får se när det blir av! Synd att baguetterna gör sig bäst dagsfärska bara (om man inte vill käka knäckebröd förstås).
Åååh… På tal om knäckebröd. Vi diskuterar det i skolan ibland (på franska: krack pain eller nått, crack pain låter ju kul annars) och jag kom att tänka på kanelknäcke med nån sån där specialphiadelphia som fanns ett tag… Mmm…
Fortsättning: fredag
Nu är klockan 10.07 och jag har redan ätit en ordentlig frukost.
HUR OFTA HÄNDER DET?
Vaknade och gick upp strax efter 9.
Utan att ha ställt någon klocka.
Och jag är ledig.
Det känns förfärligt bra faktiskt, om man inte räknar med att det regnar ute så jag helst stannar inne ett tag… Men ändå. Jag är sååå stolt över mig själv!
Min ekonomiska historia har väl sjunkit så lågt att jag i princip accepterat att mina sparpengar mest kommer vara ett minne blott när jag kommer hem men det innebär ju ändå att jag är tillbaka på samma ruta som efter jag tog studenten och det känns inte så illa trots allt. (Iofs kommer jag vara skyldig mor min x antal tusen också men det fixar sig.)
Sommarjobb och höstjobb borde väl lösa en del, sedan får vi se vad som händer, mitt huvud smider lite planer men får se vad som går att genomföra.
Bilden igår gick helt okej utom att jag var svimfärdig ett tag. Vattnet från kranen (som går att dricka!) luktar klor och det är min anledning till att dricka så lite som möjligt… Jag och vätskebrist har väl aldrig gått särskilt bra ihop men jag orkar inte köpa 6 x 1,5 l vatten och släpa från affären! Nixpix.
Uppdatering 2: Måndag efter. Sesamknäckebröd och brieost och zucchiniomelett. What more can I say?
Det är jobbigt när Heroes krånglar… Då får man ligga kvar och skriva lite i väntan på att klockan blir lite mer så jag ska käka en kvarts baguette och sedan kila iväg till dagens bildlektion.
Expressions plastiques.
Jag hoppas att dagens lektion blir lite mer lyckad än förra veckans som var förfärligt tråkig.
Inte helt chill att stå vid staffliet heller, jag har då alltid suttit…
I alla fall
Onsdagskonstlektionerna är desto trevligare. Med en riktig fransos som lärare, han bor i sin atelje. Och så står han bakom en när man ritar lite och så tittar man bakåt och så får man allt som oftast ett ”pas mal”. Nästan synd att vi inte har några betyg för jag har redan superfjäsk för honom hahaha. Big surprise… Men kul är det. Och målade med riktig olja första gången igår! Med lösningsmedel och grejer. Svårare än akryl, yes. Kul, ja. Givande, oui. 2,5 timmar flyger iväg och sedan fryser man i 12 minuter tills man är hemma.
Jag har gett upp mitt anti-godis-och-kakor-ande. Förra veckan köpte jag chocolat aux noisettes entiers (mmm…) och i tisdags blev det ett pain au chocolat. Merde vad gott… Och idag köpte jag honung och mitt nya godis är baguette med honung. Borde väl ha en flashig ost till också, får se när det blir av! Synd att baguetterna gör sig bäst dagsfärska bara (om man inte vill käka knäckebröd förstås).
Åååh… På tal om knäckebröd. Vi diskuterar det i skolan ibland (på franska: krack pain eller nått, crack pain låter ju kul annars) och jag kom att tänka på kanelknäcke med nån sån där specialphiadelphia som fanns ett tag… Mmm…
Fortsättning: fredag
Nu är klockan 10.07 och jag har redan ätit en ordentlig frukost.
HUR OFTA HÄNDER DET?
Vaknade och gick upp strax efter 9.
Utan att ha ställt någon klocka.
Och jag är ledig.
Det känns förfärligt bra faktiskt, om man inte räknar med att det regnar ute så jag helst stannar inne ett tag… Men ändå. Jag är sååå stolt över mig själv!
Min ekonomiska historia har väl sjunkit så lågt att jag i princip accepterat att mina sparpengar mest kommer vara ett minne blott när jag kommer hem men det innebär ju ändå att jag är tillbaka på samma ruta som efter jag tog studenten och det känns inte så illa trots allt. (Iofs kommer jag vara skyldig mor min x antal tusen också men det fixar sig.)
Sommarjobb och höstjobb borde väl lösa en del, sedan får vi se vad som händer, mitt huvud smider lite planer men får se vad som går att genomföra.
Bilden igår gick helt okej utom att jag var svimfärdig ett tag. Vattnet från kranen (som går att dricka!) luktar klor och det är min anledning till att dricka så lite som möjligt… Jag och vätskebrist har väl aldrig gått särskilt bra ihop men jag orkar inte köpa 6 x 1,5 l vatten och släpa från affären! Nixpix.
Uppdatering 2: Måndag efter. Sesamknäckebröd och brieost och zucchiniomelett. What more can I say?
I love you more than being seventeen
Slut på vecka 2.
Söndag och jag halvsitter/ligger i sängen med laptopen på magen och skriver morgondagens (vilket blev tisdagens) blogginlägg.
Jag vet inte om jag har varit här i en vecka eller hela mitt liv.
Klasskamraterna börjar falla på plats och jag har lärt mig att hitta hem, och nästan hunnit tröttna på tiominuterspromenaden från Boulevard Carnot hem till mig. Jag tror det är hem. Jag känner mig nästan hemma i köket numera. Jag som inte ens kan laga mat. Men ça va. Tout va bien.
Jag börjar tycka att den provençalska dialekten är urcharmig.
Très bjäng.
Vi lunchade på en mysig restaurang förut och jag beställde en Le Parisien och servitören sa [lö parisijäng].
Aix är dåligt för plånboken och det ligger hundskit överallt.
Annars är det supercharmigt med alla smala sneda gator och alla stenhus och allt, allt, allt!
Alex-Diana-och-Elli har flyttat in i en ny lägenhet och jag hoppas på många sena ost-, kex- och vinkvällar där. En sned, mysig, gul och jättegullig lägenhet som ligger snorcentralt. Perfekt!
Ibland kommer jag på mig själv med att gå omkring med ett stort fånigt leende som bara beror på att jag är här och ingen annanstans.
Det är lite för bra nästan.
Inte alls perfekt, men lite för bra. Det gäller väl att njuta så länge det varar!
Och denna veckan riskerar Emeli livet i Vars och jag håller tummarna så de blir blå och hoppas på att lyckas se lite Ski de Vitesse på en fransk tv-apparat nära mig.
(Jag gillar det här.)
Hoppas allt går på räls där hemma och att ni inte saknar mig för mycket!
I'm living the dream. Woooohooooooo
Nu är jag där igen. Det där med att försöka skriva ett långt fint blogginlägg när man sitter i skolan brukar aldrig gå så bra :)
Ja jag är alltså i skolan på min lediga fredag. Endast för den älskade åtkomsten till internet. <3
Andra veckan (bara!) har bjutt på mina två första konstlektioner, en massa seriösa franskalektioner, ganska mycket samhällstjat (znark) och ja lite av varje. Kanoners. Jag gillar det här!
Jag ska väl fördriva en timme till vid datorn och sen ska jag "äntligen" köpa tvättmedel och lite frukostmat, typ. Blir många småhandlingar när man bor ~20min från stan. Poff.
smygkort på en fransk lapplisa
Ja jag är alltså i skolan på min lediga fredag. Endast för den älskade åtkomsten till internet. <3
Andra veckan (bara!) har bjutt på mina två första konstlektioner, en massa seriösa franskalektioner, ganska mycket samhällstjat (znark) och ja lite av varje. Kanoners. Jag gillar det här!
Jag ska väl fördriva en timme till vid datorn och sen ska jag "äntligen" köpa tvättmedel och lite frukostmat, typ. Blir många småhandlingar när man bor ~20min från stan. Poff.
smygkort på en fransk lapplisa
and we'll all float on
Bonjour!
Första veckan: Första dagen – helt okej. Hamnade bredvid Linda som visst precis hade gått MOP donc hon känner Emil Emil Johanna Julia Herman you get it… Det var lite oväntat. Även Rebecka som bor på Vikingagatan i Uppsala (inte just nu då men) går denna kurs men hon kände visst inte till någon odräglig person vid namn Linn. Däremot kände hon Max. Världen är liten!
Andra dagen – extremt snöoväder, det kräksnöade faktiskt ett tag. Lärarna var insnöade – inställda lektioner. Yippiiie, eller inte. Vi var väl några stycken som drog en fika. Brukar vara så. Jag ska skära ner på fikandet och spara pengar. FY FASEN vad Aix är dyrt att bo i. Jag som ändå försöker snåla som sjutton, u know me.
Tredje dagen – inställda lektioner och snöslaskslaskslask över allt. SLASK! Mina skor behövde tre dagar för att torka. Denna dagen kändes det lite löjligt att bussarna var inställda och skolorna stängda för de flesta vägarna var snöfria. Men sydfransoserna pallade inte det riktigt.
Ja vad har jag mer hunnit med… Varit ute och roat mig en kväll, kändes ändå inte som att man gick hem så sent men klockan hann ändå bli 4 innan jag var hemma. Iofs fastnade jag och Andreas vid två halvtrevliga fransoser och en halvtrevlig fransyska i ett bra tag. Fråga mig inte varför, de var verkligen inte mycket att hänga i granen. Försökte få med oss till nån efterfest men de var lite för lite top notch. Sämst, typ.
Dagen efter detta var mest chill med lite film och lite Heroes i min ensamhet. Tog en tripp till Monoprix för att köpa en baguette framåt kvällskanten, oduschad och lagom ofräsch men tänkte att jag inte lär stöta på nån kändis. Men jodå! 5 klasskamrater i 3 olika ”grupper” träffade jag på.
Aix är faktiskt rätt litet ändå.
Söndagen däremot var häftigast på länge. 11 januari och vi skulle picknicka vid la Ciotat.
Eh.
De sa att det skulle bli bra väder men hur bra kan det bli i januari tänkte jag. Det har aldrig varit så skönt att ha fel! Lite småkyligt på morgonkvisten, vi tittade till en marknad och gick omkring och allmänt trivdes, sedan tog vi en bussresa uppåt bergen/havet och gick en liten promenad till någonstans där vår ”guide” Georges sa att det skulle vara en underbar utsikt. OM det var!!! La Méditerranée je t’aime! Såg några tokiga garçons som badade också. De sa att det nog var ca 12 grader i vattnet. Brr. Mina händer kände i alla fall på havet och alla gick omkring i t-shirt. 45 minuters buss från småsnöiga Aix, lixzzzom! Så underbart!
Sedan tog vi en till drive med bussen uppåtuppåtuppåt och mot Cassis. Bergen. Les calanques eller vad det nu kallades. George sa något om att det var de högsta bergen som låg så nära Medelhavet eller något sånt. Gick ur bussen för att kolla närmare. Sjukt högt och min höjdskräck gjorde sig påmind. Och framför allt, så fruktansvärt vackert. Helt underbart. Jag kommer lätt åka dit igen om jag får chansen!
Nä. Nu orkar jag inte skriva mer. Hoppas ni orkade läsa.
PUUUSSSS
Idag tänkte jag vara lite smart och förbereda ett inlägg ”hemma” så det blir av att jag skriver något vettigt, alors, je ferai.
Lite allmänt om boendet: Det är varmt. Framför allt. Varmt, stort, rent, okej-lyxigt, köket är väl inget IKEA-kök direkt men ça va. Bor då alltså med ”min” madame, Jacqueline, som är pratglad när det behövs, lite sådär chic-française if you know what I mean (himlans vilken språkblandning det blev här) hon är 55, och en fransk student, Romain (tror jag) som väl är runt 20 och kanontrevlig men nej jag tänker inte gifta mig med honom för han är för kort och har lite underbett.
Lite allmänt om boendet: Det är varmt. Framför allt. Varmt, stort, rent, okej-lyxigt, köket är väl inget IKEA-kök direkt men ça va. Bor då alltså med ”min” madame, Jacqueline, som är pratglad när det behövs, lite sådär chic-française if you know what I mean (himlans vilken språkblandning det blev här) hon är 55, och en fransk student, Romain (tror jag) som väl är runt 20 och kanontrevlig men nej jag tänker inte gifta mig med honom för han är för kort och har lite underbett.
Mitt rum är lite litet men jag har en stor fet säng i alla fall! Lite dåligt med plats för mina grejer och jag vet inte riktigt om jag ska lyckas gömma resväskorna någonstans. Men ça va. Jag har lärt mig snabbkommandot för ç nu. Det kanske märks.
Andra dagen – extremt snöoväder, det kräksnöade faktiskt ett tag. Lärarna var insnöade – inställda lektioner. Yippiiie, eller inte. Vi var väl några stycken som drog en fika. Brukar vara så. Jag ska skära ner på fikandet och spara pengar. FY FASEN vad Aix är dyrt att bo i. Jag som ändå försöker snåla som sjutton, u know me.
Tredje dagen – inställda lektioner och snöslaskslaskslask över allt. SLASK! Mina skor behövde tre dagar för att torka. Denna dagen kändes det lite löjligt att bussarna var inställda och skolorna stängda för de flesta vägarna var snöfria. Men sydfransoserna pallade inte det riktigt.
Ja vad har jag mer hunnit med… Varit ute och roat mig en kväll, kändes ändå inte som att man gick hem så sent men klockan hann ändå bli 4 innan jag var hemma. Iofs fastnade jag och Andreas vid två halvtrevliga fransoser och en halvtrevlig fransyska i ett bra tag. Fråga mig inte varför, de var verkligen inte mycket att hänga i granen. Försökte få med oss till nån efterfest men de var lite för lite top notch. Sämst, typ.
Dagen efter detta var mest chill med lite film och lite Heroes i min ensamhet. Tog en tripp till Monoprix för att köpa en baguette framåt kvällskanten, oduschad och lagom ofräsch men tänkte att jag inte lär stöta på nån kändis. Men jodå! 5 klasskamrater i 3 olika ”grupper” träffade jag på.
Aix är faktiskt rätt litet ändå.
Söndagen däremot var häftigast på länge. 11 januari och vi skulle picknicka vid la Ciotat.
Eh.
De sa att det skulle bli bra väder men hur bra kan det bli i januari tänkte jag. Det har aldrig varit så skönt att ha fel! Lite småkyligt på morgonkvisten, vi tittade till en marknad och gick omkring och allmänt trivdes, sedan tog vi en bussresa uppåt bergen/havet och gick en liten promenad till någonstans där vår ”guide” Georges sa att det skulle vara en underbar utsikt. OM det var!!! La Méditerranée je t’aime! Såg några tokiga garçons som badade också. De sa att det nog var ca 12 grader i vattnet. Brr. Mina händer kände i alla fall på havet och alla gick omkring i t-shirt. 45 minuters buss från småsnöiga Aix, lixzzzom! Så underbart!
Sedan tog vi en till drive med bussen uppåtuppåtuppåt och mot Cassis. Bergen. Les calanques eller vad det nu kallades. George sa något om att det var de högsta bergen som låg så nära Medelhavet eller något sånt. Gick ur bussen för att kolla närmare. Sjukt högt och min höjdskräck gjorde sig påmind. Och framför allt, så fruktansvärt vackert. Helt underbart. Jag kommer lätt åka dit igen om jag får chansen!
Nä. Nu orkar jag inte skriva mer. Hoppas ni orkade läsa.
PUUUSSSS
Hälsningar från ett snötäckt Provence
Ja vad kan man säga.
Snökaos.
Skolorna är stängda, bilarna kör som sniglar, folk åker skidor och pulka på gatorna, kastar snöbollar på allt och alla (läs: mig) och det är slaskigt och halt osv osv osv
Två dagars inställda lektioner nu.
Men det är bra.
Jag är i Frankrike och bara det är ju härligt. :)
Fransk radio och tv och dubbad "Bruce allmighty" ja.
Frey och Anna (om du lyckats hitta hit), jag vet att ni är avundsjuka på den sista bilden! Tihi. Det var det enda blocket som fanns med vanliga linjer i. Alla andra hade massa vågräta och lodräta och shalala vem orkar skriva i ett sånt egentligen?
Voilà c'est tout
à bientôt!
hej 2009
och så är det ju faktiskt lite min grej att packa hela natten
men helst inte med nästan 38 graders feber och en näsa som väger 50 ton snor
inte heller med en älskad katt som vänder bort blicken när man tittar på henne
och misstänksamt ser på min resväska
och 45 minuters samtal med en söt bror
men framförallt näsan
och i övermorgon träffar jag min maj igen
det kan ju inte bli annat än bra
egentligen
jag älskar dig ibland
men helst inte med nästan 38 graders feber och en näsa som väger 50 ton snor
inte heller med en älskad katt som vänder bort blicken när man tittar på henne
och misstänksamt ser på min resväska
och 45 minuters samtal med en söt bror
men framförallt näsan
och i övermorgon träffar jag min maj igen
det kan ju inte bli annat än bra
egentligen
jag älskar dig ibland
