oj!
hejhopp vad aktiv jag varit här på sistone. men fööör mycket har hänt.
Jag skulle vilja/behöva skriva ett, eller snarare hundra, superduperlånga inlägg om studentveckan med allt det innebar; ållecamp, toga, avslutningslunch, själva studenten förstås, balen... Ja jösses.
Och precis som många andra skulle jag vilja avsluta det superduperlånga inlägget med att tala om hur mycket alla betyder och PUSS på alla och allt sånt. Kanske skulle försöka med det i slutet av detta inlägg. Hmz.
Och Bulgarien med de NV3eare som kunde. Så mycket fest, så mycket bad och min första utlandssemester utanför skolans värld sedan Gran Canaria när jag var 9. Skulle behövas ett långt inlägg för det också, men jag säger bara Party. Bilddagboken får tala senare.
Ja. Eller nej. Eller jo.
PUUUUUUUUUUUUSSSSSS
På alla kära underbara oslagbart fantastiska (f.d.) treor på Ållebergsgymnasiet, för att ni aaaalla varit med och format tre underbara år!
Ettan var man mest liten och skräckslagen, tvåan gick av bara farten men var jädrans ansträngande och trean var inte så soft som jag ville. Men man kan inte få allt!
TACK!
Speciellt till min underbaraste bästaste klass, många ur SP3e och några övriga samhällare och naturare och Maj, förstås.
För att ni gjort det värt att gå till skolan dessa tre år. För att ni har gjort lektionerna roliga, för att ni gett mig annat att tänka på när jag som mest behövt det, för att ni skrattat med mig, gråtit med mig (kanske inte, men meningen behövdes i sammanhanget), stått ut med mig, skrattat med mig... För att ni gjort gymnasietiden så fruktansvärt minnesvärd.
Tack alla mer eller mindre bekanta som man med eller utan anledning hälsat på i korridoren, som man festat med, som man någon gång fått för sig att prata med.
Tack. Tackelitacktacktack och oj vilket fint tacktal det blev.
Tre år.
Tre år med sina ups and downs. Förjävligt många downs i trean. Och tack vare er har jag överlevt dem.
Hjärta på det.
<3
Jag skulle vilja/behöva skriva ett, eller snarare hundra, superduperlånga inlägg om studentveckan med allt det innebar; ållecamp, toga, avslutningslunch, själva studenten förstås, balen... Ja jösses.
Och precis som många andra skulle jag vilja avsluta det superduperlånga inlägget med att tala om hur mycket alla betyder och PUSS på alla och allt sånt. Kanske skulle försöka med det i slutet av detta inlägg. Hmz.
Och Bulgarien med de NV3eare som kunde. Så mycket fest, så mycket bad och min första utlandssemester utanför skolans värld sedan Gran Canaria när jag var 9. Skulle behövas ett långt inlägg för det också, men jag säger bara Party. Bilddagboken får tala senare.
Ja. Eller nej. Eller jo.
PUUUUUUUUUUUUSSSSSS
På alla kära underbara oslagbart fantastiska (f.d.) treor på Ållebergsgymnasiet, för att ni aaaalla varit med och format tre underbara år!
Ettan var man mest liten och skräckslagen, tvåan gick av bara farten men var jädrans ansträngande och trean var inte så soft som jag ville. Men man kan inte få allt!
TACK!
Speciellt till min underbaraste bästaste klass, många ur SP3e och några övriga samhällare och naturare och Maj, förstås.
För att ni gjort det värt att gå till skolan dessa tre år. För att ni har gjort lektionerna roliga, för att ni gett mig annat att tänka på när jag som mest behövt det, för att ni skrattat med mig, gråtit med mig (kanske inte, men meningen behövdes i sammanhanget), stått ut med mig, skrattat med mig... För att ni gjort gymnasietiden så fruktansvärt minnesvärd.
Tack alla mer eller mindre bekanta som man med eller utan anledning hälsat på i korridoren, som man festat med, som man någon gång fått för sig att prata med.
Tack. Tackelitacktacktack och oj vilket fint tacktal det blev.
Tre år.
Tre år med sina ups and downs. Förjävligt många downs i trean. Och tack vare er har jag överlevt dem.
Hjärta på det.
<3
de hann före dig:
från: emeli
PUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUSSS!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
och ett stort, rosa och fluffigt hjärta såklart.
Trackback
